Framtidstro och optimism präglade Sverige efter andra världskriget och 50-talet kom med en stor omställning i landet. Industrin efterfrågade alla som blev över vid mekaniseringen av jordbruket, vilket bidrog till en kraftig urbanisering. Inkomsterna ökade starkt och bilen gjorde intåg i landet, liksom vitvaror i hushållen och senare även TV-apparater. Bostäderna var dock små och standarden låg. Nästan var femte hushåll var trångbott och barnkullarna stora. Miljöfrågorna var ännu inte i debatten och att röka var fortfarande coolt.
1958 – Lägenheter med eget VA, WC och bad
| Storstäder | Landsbygden (utanför tätorterna) | |
| Full täckning | 60 % | 7 % |
| Helt utan | 35 % | 56 % |
Stiftelsen Kalmarhem blir till
I hela landet fanns ett behov av nybyggda, mer moderna lägenheter. På flera håll bildades allmännyttiga bostadsbolag som organiserade sig i Sverige Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO). Dessa bolag var skyldiga att bedriva verksamheten helt utan vinstintresse, vilket gjorde det möjligt att erbjuda bolagen statliga lån med låg ränta. Tanken var att stödet inte skulle gå till ägarnas vinst utan komma de boende till del genom lägre hyror. Kalmar stads svar var att bilda Stiftelsen Kalmarhem. Ett beslut som slogs igenom på stadsfullmäktige den 30 maj 1950.
Parallellt med detta inrättades ett fastighetskontor från den 1 oktober 1950, där fastighetschef Bror Kihlberg tillträdde den 1 april 1951. Fastighetskontoret blev tjänstemannaorgan för Kalmarhem fram till 1968. Utöver detta startades 1 september en bostadsförmedling och därmed kan sägas att alla pusselbitarna var på plats för att leva upp till tidens statliga intentioner.
Funkabo först ut
För att lösa frågan för nybyggnation kom åkrarna i det som skulle bli Funkabo i blickfånget. I snabb takt åren 1952-54 byggdes kvarteren Svärdet, Skölden, Brynjan och Riddaren. Totalt var det 284 lägenheterna, samtliga ritade av Gerdsiö. Helt enligt tidens tankar kompletterades dessa med ett affärscentrum i Skölden. Där fanns två livsmedelsbutiker, bank och tobaksaffär – det första affärscentrum som byggdes utanför Kvarnholmen. På andra sidan Norra vägen kom Inspektoren med 159 lägenheter, även dessa ritade av Gerdsiö, där småbutiker fanns i källargavlarna.
På den tiden upphandlades inte byggen i vanlig mening utan det var underförstått att NJ Andersson byggde för Kalmarhem, CA byggde för HSB och Byggnadsgillet (senare BPA) för Riksbyggen.
Underlag för text tagen från Kalmarhem 1950-2016, skriven av Lars Malmborg.
Bild över Funkabo från Kalmar Läns Museums arkiv.