Du är nu vid innehållet

1990 – Stiftelsen blir bolag

Kalmarhem förenas med den kommunala strukturen

En kombinerad bank- och bostadskris inleder 1990-talet  med. Stora ändringar i bostadspolitiken påverkar synen på Kalmarhem och leder till kommunledningens beslut om att det nu är nödvändigt att göra om stiftelsen till bolag och förena Kalmarhem med den kommunala strukturen. Sagt och gjort – Kalmarhem blir aktiebolag. Ett beslut som innebär att Kalmarhem nu kunde agera på samma förutsättningar som andra bolag. Genom ägardirektiven är Kalmarhem nu för första gången sedan 1972 en ”del av kommunen” och ansluter till Kvastastaden AB (nuvarande Kalmar Kommun AB) där Kalmar Energi, Kalmar Vatten och Renhållning, KIFAB och Kalmar IT ingår sedan tidigare.

Kunden i fokus

Under årtiondet tappar Kalmar kommun ca 5 000 jobb. En vanlig siffra för svenska kommuner i samma storlek, men tappet leder till en totalförändring av kommunens struktur och staden ses inte längre som den industristad den blivit omnämnd som under 80-talet. Bostadsbubblan spricker. Höjd moms på bostäder och stegvis nedtrappning av räntebidrag leder till att hyrorna höjs drastiskt i början av årtiondet – upp till 100 kronor per kvadratmeter. Överproduktion i samband med nya höjda hyror leder till att de tomma lägenheterna blev fler och fler. Så även hos Kalmarhem. För Kalmarhems del leder bostadskrisen till en organisatorisk förändring där nu kunden sätts i fokus på ett helt annat sätt och för första gången införs mätningar av service- och nöjdkundindex.

Olika lösningar på studentbostäder prövas

Högskolan i Kalmar växer kraftigt och Kalmarhem får i uppdrag att, trots bostadsbubblan, skapa nya studentbostäder. Kommunen, som tidigare varit emot dessa så kallade ”kategoribostäder”, ansåg nu att detta var en framtidsfråga. Olika lösningar prövas. Ett koncept är större lägenheter för flera studenter med ett gemensamt kök. Med små medel skulle det kunna byggas om till vanliga bostäder om behovet kom att förändras i framtiden. Det byggdes nytt och byggdes om; Poppeln, Korsnäbben, Ejdern och Gladan är några av studentkvarteren som bildas under detta decennium.
Kalmarhem både säljer och köper under decenniet.

Beståndet på mindre orter utanför Kalmar säljs av

Köp sker av fastigheterna Kråkan 8, Smaragden 1, Sjötungan 1, Kastanjen 6, Koljan 1,3, 16 och inte minst Gamla Vattentornet. Samtidigt säljer Kalmarhem 128 lägenheter från mindre orter som Tvärskog, Påryd och Halltorp, vilket då sägs vara slutet på Kalmarhems engagemang i mindre orter.

Utökat bestånd trots bostadsbubbla

Trots diskussionen som pågår kring bostadsbubblan i början av decenniet kommer flertalet nyproduktioner att genomföras under årtiondet. Mot slutet av 90-talet finns flertalet nyproducerade fastigheter, även tillbyggnader till befintliga bostadshus och kvarter däribland kvarteret Konvaljen som utökas med sex tvåvåningshus om totalt 29 lägenheter. Tillbygget färgsätts i blått vilket gör att området kommer att kallas för Blåkulla. I kvarteret tillkommer även två höghus med 54 lägenheter samt att det tidigare ålderdomshemmet Falkenbergshuset byggs om till studentbostäder. Beckasinen 37 (idag 42) byggs, ett 6-våningshus med 51 lägenheter inkluderat ett stort parkeringsdäck. Med anledning av hyresnivån och utsikten döps bygget snabbt till ”gräddhyllan” i folkmun bland kalmariterna, ett namn som hänger med än idag!

Upprustning i Norrliden

En större upprustning sker av Marmorn/Porfyren där största andelen tomma lägenheter finns. Upprustningen leder till att antalet tomma lägenheter minskar och till år 2000 är alla lägenheter åter bebodda i det förnyade kvarteret!

Vår Bobutik, då kallat för ”Bo Centrum”, invigs den 11 maj 1992.

 

Underlag för text tagen från Kalmarhem 1950-2016, skriven av Lars Malmborg.