Du är nu vid innehållet

1980 – Nya affärsområden

Folkomröstning om kärnkraft, lansering av Sveriges första mobiltelefonsystem och Kalmar blev åter socialdemokratiskt efter sex år med centerpartiet i ledningen.

Efter 70-talets kommunala expansion inleds en period med återhållsamhet. För att vara medlem i SABO (nu Sveriges Allmännytta, reds anm.) är Stiftelsen Kalmarhem dock ovanligt mycket i farten med att skapa centrala affärsmöjligheter.

Kundtidning och eget servicekontor

1983 kommer bladet Bo-Ekot ut som en del av marknadsföringen. I kvarteret Alabastern (idag Kalmarhems Fastighetskontor, reds anm.) uppförs ett eget servicekontor och tre år senare får Kalmarhem sina 20 första egna anställda personer, då stiftelsen bryter sig ut ur fastighetskontoret.

Kabel-TV som lockbete

Efter miljonprogrammets slut är det svårt med uthyrningen i Norrliden. Som lockbete används kabel TV. Något som leder till att Kalmarhem anklagas för att uppmuntra hyresgästerna till passivitet. Trots att det är 3600 som står som sökande i bostadsförmedlingen är det svårt att locka dessa till Norrliden. De flesta vill fortfarande ha ettor och tvåor och prioriterade grupper som äldre, socialt svårplacerade och ungdomar vill alla bo centralt. Samma önskemål finns hos de som ville byta bostad eller flytta isär.

Smedby är Kalmars stora utbyggnadsområde efter Lindsdal.  Markbostadsområdet Smältardrängen byggs 1981 med 56 lägenheter med Peder Knutsson som arkitekt. På slutet av 1980-talet får Smedby en ny skola för låg- och mellanstadiet samt en högstadieskola.

Ombyggnationer i centrala Kalmar

Inne i staden engageras Kalmarhem allt mer i ombyggnad av centrala kvarter. Ett exempel är kvarteret Häggen 8, där odlingslotter för skolan, en del småindustrier och ett samlingshus för högskolan rivs för att ge plats för nybyggnad. Fastigheten består av en ombyggnadsdel, tidigare Kalmars första lasarett på 1800-talet, samt en nybyggnad på fem våningar. I den gamla delen skapas en samlingslokal för högskolan jämte ett mindre kontor. Dessutom byggs den gamla likboden om till ett områdeskontor för Kalmarhem. Den nya delen som består av 48 lägenheter samt ett våningsplan med 40 studentlägenheter är klart 1981 och ett kårhus 1982. Kalmarhem får kommunala uppdrag att delta i ombyggnationer och ersättningar av ålderdomshem, något som stiftelsen visar upp ett stort engagemang för och anlitar en rad arkitekter främst från Kalmartrakten.

Bryggaren 23, intill Kalmar stortorg, är ett saneringsområde där en del äldre bostäder och ett bryggeri rivs. Ett avancerat projekt med speciell utformning och uppdelning av fasader efter gamla tomtgränser. Bygget innehåller servicelägenheter, handikapplägenheter, en stor dagcentral för äldrevården, generationsbostäder och en del vanliga lägenheter. På Ängö byggs Galjonen 6 om med stor hänsyn till den genuina miljön med 23 lägenheter i två och tre våningshus, arkitekten Peder Knutsson noterar att kompromissen till miljön i detta fall leder till en konstig fönsterlösning.

Nytt fokus

Efter miljonprogrammets efterdyningar så fick Kalmarhem delvis nytt fokus än ren nybyggnation. Tre stora affärsområden växte fram under 1980 – talet.
1. Studentbostäder, då Kalmar fick sin högskola 1977.
2. Sanering, där Kalmarhem blir mer och mer involverade. Detta helt i linje med den ursprungliga nationella bostadspolitiken, där detta är det stora insatsområde efter att nybyggnation på jungfrulig mark hade kommit en bit på vägen.
3. Ett tredje ben kom allt mer att bli insatser i samverkan med socialförvaltningen.

 

Underlag för text tagen från Kalmarhem 1950-2016, skriven av Lars Malmborg.